Jag var med när 5948 föddes den 25 oktober 2003. Jag hjälpte hennes mamma med kalvningen och jag minns så tydligt hur det vita lilla huvudet med svarta ögon och helt medveten blick tittade ut och såg på mig. Jag pysslade lite extra med henne, bara för att jag tyckte att hon var så himla söt. Hon åt och växte som hon skulle. Hon blev dräktig och jag var med när hon kalvade in. Allt utan problem. Hon hann få en till kalv och hon visade sig vara en fin och duktig mjölkko. Hon skötte sig exemplariskt på alla vis. Men för två vekor sedan skadade hon ett bakben. Det hade gått lite väl vilt till i ladugården. Hon var brunstig och sprang och hoppade runt, och hade oturen att på något sätt trampa snett. Vi flyttade henne till sjukbox. Där visade hon ändå gott mod, tog sig fram på tre ben, åt med god aptit och fortsatte att mjölka. Men veterinären kom med ett hårt bud. Hon skulle aldrig bli bra i benet.

I går fick hon komma ut i solskenet en sista gång och sen fick hon sluta sina dagar hemma på gården.

Jag hoppas att 5948 har det bra i kohimmelen. Nu är hon sitt rätta jag, en riktig Ängel.